Kategori arkiv för "djurskydd"

Grillar påverkar djur & natur

grillar i skogen
Att grilla en ljuvlig sommarkväll i skärgården eller att värma sig vid en brasa efter att ha åkt skidor kan vara alldeles förträffligt. Men man måste tänka på djuren som bor i naturen också. Du grillar faktiskt i deras habitat.

Grillrök

Alla typer av grillning med kol bildar rök som innehåller skadliga partiklar. Dessa partiklar är giftiga och kan orsaka lungcancer, kärlkramp, åderförkalkning och andra otrevliga sjukdomar. Partiklarna är skadliga för alla organismer inklusive vanliga djur man hittar i den svenska naturen. Grillröken innehåller också den luktlösa och osynliga kolmonoxidmolekylen (CO) som binder sig till de röda blodkropparna (erytrocyterna) och förhindrar hemoglobinet från dess naturliga bindning. På så sätt försämras syreupptaget kraftigt eftersom hemoglobinet är nödvändigt för erytrocyternas syreupptagningsförmåga. Man ska därför aldrig grilla i ett icke-ventilerat utrymme där gasen CO inte kan spridas vidare till luften. Grilla definitivt inte med djur och barn som inte kan ta sig ut för egen maskin.

Grillrök bildas inte när man använder en elgrill, vilket kan vara en vägledande rekommendation om du vill slippa tänka på den giftiga grillröken. En kontrollerad rök får du med en gasolgrill, det finns flera bäst i test gasolgrill som kan användas nästan överallt.

Grilleld

grillar i skogen”Ingen rök utan eld” lyder ett klassiskt citat som mycket väl korrelerar till ämnet i den här artikeln. Det krävs en eld för att grillmaten ska värmas upp. Elden i sig är mycket farlig då den kan ge allvarliga brännskador som kan ge bestående komplikationer. Djur kan också brännskadas allvarligt, och för att vara human så brukar dessa djur avlivas för att bespara dem svårt lidande. Okontrollerad eld kan sprida sig och sätta fyr på såväl skog som snår och ris. Förutom att den kan döda djur så förkolnar den också träd där djur bor. Det gör att djuren måste flytta på sig och hitta nya platser, vilket rubbar ekosystemets balans. Det positiva med skogsbränder är att många insekter och vissa djur trivs bland de eldhärjade resterna. Inget ont som inte för något gott med sig, med andra ord.

Att plocka upp grillresterna

I Sverige är det enligt lag förbjudet att skräpa ned på offentlig plats, och naturen är på intet sätt exkluderad från denna bestämmelse. Förutom att man kan få böter ser det tråkigt ut. En tumregel är att lämna platsen så som man själv vill ha den vid ankomst. Beträffande påverkan på naturen (och i förlängningen djuren) är engångsgrillar mycket dåliga. Metallformarna som omgärdar grillarna är mycket svårnedbrutna och det kan ta flera decennier för naturen att bryta ned metall. Djuren kan ha svårt att hitta föda om det ligger farliga engångsgrillar i mängder på olika ställen i naturen. Om du nödvändigtvis måste använda en engångsgrill, släng den då i en soptunna när du har använt den och kontrollerat att den inte brinner eller ligger och pyr längre.

Köp istället en gasolgrill och var miljövänlig! Nackdelen med gasolgrillar är att man måste fylla på med grillkol jämt och ständigt. Grillkol kan hittas i valfri matbutik eller på någon bensinstation nära dig.

Djursjukdomar

klappar djur
Något som många inte verkar ha koll på vad gäller djur och då framför allt hundar som man möter utomlands är att dessa kan bära på sjukdomar och virus som kan smitta via bara ytlig kontakt. Jag ser ofta många svenska turister som klappar, matar och gosar med hundar utomlands helt ovetandes om vilka konsekvenser detta kan ge.

Som ni redan vet är jag själv också djurvän och får verkligen tvinga mig själv att låta bli att klappa och gosa med gulliga djur när jag är på resor utomlands. Helst av allt vill jag ju ta hem dem och pyssla om dem med massa produkter från apohem.se och göra dem rena och fina, men som sagt det är inte värt att riskera smittorna. Det jag främst oroar mig över är att en hund jag klappar ska ha rabies.

Sjukdomar kan smitta från djur till människor

Rabies är, för er som inte redan vet, ett virus som man tror kommer från fladdermöss. Rabies är en sjukdom som drabbar nervsystemet, viruset är även känt som ”vattuskräck”. När människor får rabies kan den orsaka hjärnhinneinflammation. Ett annat symtom som förklarar varför sjukdomen även kallas för ”vattuskräck” är att den sjuke inte klarar av att svälja vatten. Det sägs att sjukdomen kan ha en inkubationstid på hela 10 år. Inkubationstid är alltså tiden mellan smittan spridit sig till att den ger symtom. Det är först när symtomen visas som det är möjligt att ställa diagnosen men även innan dess kan den som är smittad smitta andra, man är nämligen så kallad bärare av viruset.

Denna hemska virussjukdom kan alltså överföras direkt från djur till människor, främst via det smittade djurets saliv. Smittan kan även föras över om en människa blir biten eller riven av ett smittat djur. Vanligaste orsaken till att en människa blir smittad av ett djur är att man blir biten av djuret.

Sammanfattningsvis betyder alltså detta att när du som turist lämnar Sverige och åker till ett annat land, framför allt ett land i Asien eller Afrika, då ska du tänka på att där kan det finnas djur smittade av rabies. Dessa djur kan se helt friska och krya ut men trots detta kan de vara bärare av viruset som kanske inte givit djuret symtom än. När en turist från Sverige lyfter upp en liten kattunge och blir slickad på handen då finns det risken att turisten får rabies. Turisten kan efter att ha blivit smittad av viruset sedan leva ett helt normalt och friskt liv i upp till 10 år innan symtomen ger sig till känna och diagnosen ställs. Under denna tid är då också den smittade en bärare av viruset och kan därmed smitta andra i sin närhet.

Så det jag vill ha sagt med denna text är att man inte ska klappa och gulla med djur utomlands och riskera att få och bli smittbärare av rabies.

Vi måste skydda djuren

Vi-måste-skydda-djuren

Välkommen till den här sidan, vad kul att just du hittat hit! Här är vi alla djurälskare och vi vill bidra till välbefinnandet av alla djur världen över. För oss spelar det ingen roll om det gäller hus- eller tamdjur eller djur som lever i det vilda – vi tycker att de alla förtjänar och ska ha rätt till att leva ett värdigt liv. Vi hoppas att vi genom vårt arbete och vår kunskap kommer att kunna åstadkomma skillnad och hjälpa djur som far illa på olika sätt. Vi hoppas att du vill hänga med på vår resa!

Det är såklart också främst detta ämne som den här sidan kommer handla om. Vi kommer rapportera om nyheter och berätta vad som händer inom djurrätt och djurskydd. Vill man hålla sig uppdaterad kommer detta vara sidan att besöka med jämna mellanrum. Ett annat mål är att kontinuerligt berätta för er läsare om olika organisationer och projekt som arbetar med djurskydd på ett seriöst och välorganiserat sätt. På så sätt blir det lättare att ta beslut om vilka organisationer man som djurvän gör rätt i att stödja. Självklart vill vi att alla pengar och support hamnar på rätt ställe.

Djurskyddslagar i Sverige

I Sverige finns det en mycket bra och detaljerad djurskyddslag. Faktum är att den svenska djurskyddslagen är en av de mest omfattande och kraftfullaste i hela världen. När det gäller omsorg för djur så ligger Sverige verkligen i framkant, redan år 1988 vann djurskyddsförordningarna laga kraft. Ända sedan dess har Sverige varit ett föredöme och ett föregångsland när det kommer till djurskydd. I stora drag innebär detta regelverk först och främst att djuren ska kunna uppföra sig så naturligt som möjligt. Med andra ord ska deras naturliga behov tas om hand av djurhållaren. Dessutom ska de som har djur alltid försöka arbeta förebyggande i sin djurhållning.

Utrotningshotade arter

lodjurDet är såklart inte bara de tama djuren som vi människor håller som behöver skydd. Även de vilda djuren behöver skyddas. Vår jord har ett rikt djurliv med en otrolig mängd olika arter. Tyvärr är det inte säkert att det kommer att fortsätta vara på det viset. För sorgligt nog förstår inte alla människor vikten av mångfald när det kommer till djur och natur. Istället fokuserar man mest på sin egen, oftast finansiella, vinning och struntar i den skada man orsakar. På grund av detta finns det idag många olika djurarter som är utrotningshotade och riskerar att helt försvinna från vår värld.

 

Tillsammans kan vi göra skillnad

För att säkerställa att inga djur behandlas illa eller riskerar utrotning gäller bara en sak – vi måste arbeta tillsammans. Genom att göra detta kan vi se till att djur världen över har chansen att leva ett säkert och tryggt liv. Vi måste hjälpas åt på alla plan och se till att inga djur far illa. Det gäller allt från anmälningsplikt vid misstanke om missförhållanden till att donera pengar till utrotningshotade arters fortlevnad och att förespråka lagar och regelverk som på olika sätt skyddar våra djur mot exploatering och utnyttjande. Genom att gå samman och protestera kan vi se till att även nästa generation får uppleva djurvärldens fantastiska mångfald.

Saker som du kan göra för att skydda olika djur

Saker som du kan göra för att skydda olika djur

Att fler och fler djur och arter utrotas är ett faktum som skrämmer många. Därför kan det vara bra att veta vilka enkla val du kan göra i vardagen för att undvika att skada djur. Många lever i ovisshet gällande hur våra vardagliga handlingar och val påverkar djur och natur till det sämre. Lyckligtvis är lösningarna enkla. Det handlar givetvis om att prioritera bort inslag i vardagen som kan anses vara skadliga. Det kan tyckas svårt, men glöm inte vilka förödande effekter exempelvis plast har på naturen. Vi har listat några få tips på hur du blir en bättre djurvän.

Plast föroreningGenom att exempelvis välja bort onödiga plastartiklar i form av sugrör, plastbestick och kaffekoppar i plast eller liknande, kan du rädda djurliv och även göra miljön och naturen en tjänst. Att välja vegetariska alternativ i mataffären och när du äter ute, gör dig också till en djurvän. Mängder med produkter i ditt hem kan även innehålla ingredienser som är skadliga för din omgivning. Att köpa mindre slit och släng och istället satsa på kvalitativa varor innebär att du undviker att saker slängs ut i naturen och haven. Givetvis kan du inte göra allt, men med ett av dessa alternativ kan du göra lite, och det räcker långt!

Plast

Plastförorening är ett mycket stort problem idag. Plast är billigt att producera och därför är plastproduktion av människor höga. En stor mängd av plast idag innehar en kemisk struktur som gör den motståndskraftig mot många naturliga nedbrytningsprocesser, vilket gör att plasten bryts ner mycket sakta. Dessa faktum betyder att plast står för en stor del av naturens föroreningar och därmed kan skada djur i naturen. Genom att tacka nej till sugrör och plastbestick och istället ta med dig eget undviker du plastanvändning. Att även inte köpa produkter och varor med onödig plastpaketering underlättar för dig som vill minska din plastkonsumtion för djurens skull.

Vego-alternativ

Ett annat tips som talar för sig själv är att undvika köttkonsumtion. Det betyder givetvis inte att du helt och hållet måste äta växtbaserad kost och bli vegan. Men för att skona djurliv och gynna naturen är det fördelaktigt att äta vegetariskt då och då. Detta gör du genom att välja bort kött i matbutiken och få upp ögonen för några goda, vegetariska recept. Det finns hemsidor, grupper på nätet och kokböcker för alla ändamål, och inte minst för växtbaserad kost. Genom olika vegetariska organisationer kan du även hitta likasinnade som även de vill rädda djurliv. Därför är det även bra att engagera dig!

djur-rättigheter

Engagera dig!

Det finns hundratals, om inte tusentals, grupper som engagerar sig för djurens rätt. Det kan handla om att utbyta recept och tips på vegetarisk och vegansk kost, eller varför inte rädda djur från gatan eller från dåliga ägare. Dessutom finns det mängder med grupper som organiserar event där du kan adoptera djur, plocka skräp tillsammans och föreläser om djurens rätt. Det handlar om att göra det lilla du kan, och att bara ta del av tillställningar är ett steg i rätt riktning. Genom att lyssna, ta in och anpassa dina vardagliga rutiner till något lite mer djurvänligt hjälper du de röstlösa, i det här fallet djuren.